Tyska Viner
De tyska vinernas etiketter kan vara en aning svåra att tyda med det hårda språket.
Språket är relativt svårt att tyda även I skrift, främst för att de använder konstiga typsnitt, men låt dig inte luras av detta. De tyska vinerna har mycket att erbjuda så låt inte den svårtydliga texten hålla dig borta från de underbara vinerna.
Tyska viner är söta med aningen låg alkoholhalt, de tyska vinerna kan även ändra från sötma till sura bordsviner.
De tyska Rhine och Mosel dalarna är bland de mest nordliga vinregionerna. Det är ständig kamp mot det hårda vädret, men långa tempererade somrar gör att druvorna har en längre tid på sig att växa och de kan skördas så sent som i november.
Druvorna mognar sakta i det tyska klimatet vilket gör att de får extra mycket arom och doft från jorden. Om vi tar några bra vinår som 1983 eller 85 så har vinerna komplexa undertoner av jord. Andra sämre årgångar behöver extra tillsatt socker för att jämna ut det sura vinet.
De flesta tyska viner behöver gå igenom en statlig panel för provsmakning och tester för att se till att vinets ursprung och sockerhalt stämmer.
De viner som klarar proverna får kvalitetsstämpel "Qualitatswein eines bestimmten Anbaugebietes," som ofta förkortas till "Qualitatswein" eller "QbA."
De finaste vinerna som görs av mogna druvor utan tillsatt socker, får stämpeln "Qualitatswein mit Pradikat" eller "QmP." Dessa viner är sedan kategoriserade efter sockerhalt och pris.
Tyska viner upplevs vara lena och mjuka med den låga alkoholhalten och söta smaken. Det är den raka motsatsen till språket, så låt dig inte luras, utan prova dig fram mellan de tyska vinerna.
Gå vidare till
nästa del av Vinskolan
Tillbaka till
index för Vinskolan
